Då har ytterligare en vecka gått plus några dagr.  Jag försöker ta det så lugnt som möjligt men det är svårt när allt ska strula. Men efter mycket krigande så löste det sig ändå.

Var förra onsdagen på aurora gruppen och fick då besöka ett förlossningsrum med min man. Lite kuslig känsla att va i ett sådant sterilt rum och veta att här ska jag tillbringa tiden då bebisen vill ut. Men samtidigt känns det tryggt att veta hur miljön är i rummen.

För rädd och osäker det är jag men samtidigt nyfiken och vill  träffa denna lilla person som bor i magen så vi tar en dag i taget och jag har mycket stöd av min man och övrig familj. Så det går nog bra i slutänden.

på torsdagen var vi på MVC för besök och allt var bra som vanligt och jag hade då gått ett kg över start vikten så jag fick mycket beröm för det. Samtidigt fick jag veta att jag skulle på ett extra uldraljud då jag hade några kg för mycket när jag blev gravid så hon ringde och jag fick tid redan på fredagen.

Efter mötet var det dax för sista föräldragrupps mötet och det var lika segt som innan. Är nog första utbildningen som inte gett mig någon som helst kunskap. Men ingen att gråta över. Det finns så många man kan be om råd från.

På fredagen var det då dax för ultraljudet och lite små nervösa var vi. Men allt såg bra ut och barnmorskan sa att det fortfarande är en vild krabat. Hon kom ihåg oss från första ultraljudet.

Bebisen hade sjunkit ner så pass att hon hade svårt att få rätt mått på huvudet men fixerat var den iaf. Hon sa också att bebisen hade ett jättefint hull, 2330g låg vikten på och att Han/Hon hade tagit mycket av min kropp och att det kommer synas när jag fött.

Så jag går här hemma och som sagt försöker ta det lugnt. Har svårt att  röra mig och att sova pga smärtan i magen så jag ligger ofta i bad och slappar eller bara njuter av en varm dusch för att försöka samla på mig energi.

Ja då var det som sagt måndag och dax för ett läkarbesök på MVC Ljungbysjukhus för att kolla upp vad som sker med magen.

Jag hade senast i går söndag hemma hos svärföräldrarna två rejäla känningar en på toaletten då jag några minuter fick stå dubbelviken över handfatet och en när Denny och jag varit på prommenad med hundarna då jag vek mig som en fällkniv och tårarna bara spruta för det kändes som någon matade med en kniv i magen samtidigt som den blev stenhård.

Detta släppte rätt snabbt sen var det lugnt så idag kollade läkaren magen genom att trycka och kolla om barnet fixerats och det gjorde ont kan jag lova men han kunde fortfarande rucka lite så helt fixerat var det inte.

SF måttet låg på 33 så det var me bra samt hjärtljud och fosterrörelser. Han kollade me livmoderhalsen och den kändes som han sa något aningen mjuk men annars bra så idag är det ingen bebis på g ut iaf.

Men han sjukskrev mig med order om vila och om vattnet gå så är det direkt in till bb så nu är det ryggläge i soffan som gäller fram till dagen D. Jippi säger jag som har svårt att ta det lugnt.

Men det ska nog gå bra.